Innehåll[-] Feedback

Grundbegrepp och -beteckningar [-]

En mängd är ''en samling element'' och beteckningen \[x\in A\] (eller $A\ni x$) säger att \(x\) hör till mängden \(A\) dvs. \(x\) är ett element i mängden \(A\). På motsvarande sätt skriver vi \(x\notin A\) då \(x\) inte hör till mängden \(A\) dvs. då \(x\) inte är ett element i mängden \(A\).

Tex. $\{2,0,1,6\}$ är mängden till vilken hör talen $2$, $0$, $1$ och $6$ men ordningen har ingen betydelse eftersom mängderna $A$ och $B$ är desamma om de innehåller exakt samma element dvs. om för alla $x$ gäller $x\in A$ om och endast om $x\in B$. Det här betyder att $\{2,0,1,6\}=\{0,1,2,6\}$ men också att $\{2,0,1,6\}=\{0,0,1,1,1,2,6,6\}$ eftersom ett element antingen hör till en mängd eller inte hör till den men det kan inte höra två gånger till mängden.

Om många element hör till mängden kan vi skriva tex. \(A=\{1,2,3,\ldots, 2017\}\) eller \(B=\{2,4,6,\ldots\}\) om vi tror att det är klart vad ''\(\ldots\)'' betyder. Ett bättre sätt är ändå att skriva mängderna i formen \[ A=\{x\in B\mid P(x)\}\] där \(B\) är någon känd mängd och \(P(x)\) är något uttryck som antingen är sant eller falskt då \(x\in B\) så att mängden \(A\) alltså består av de element $x$ i \(B\) för vilka villkoret \(P(x)\) är uppfyllt. Tex. [+]
mängden $\set{x\in \R \mid x^2 <9}$ är samma mängd som $\set{x\in \R\mid -3< x< 3}$ dvs. det öppna intervallet $]-3,3[$.

Definitioner [-]

Obs! [+]

Russells paradox [+]

En mängd är en samling element men varje "samling" är inte nödvändigtvis en mängd. Ett klassiskt exempel är den sk. Russells paradox: \begin{equation*} A= \set{x \mid x\notin x}. \end{equation*} Ifall $A\in A$ så gäller inte $x\notin x$ då $x$ är $A$ och enligt definitionen av $A$ betyder detta att $A\notin A$ och vi har en motsägelse. Om å andra sidan $A\notin A$ så gäller villkoret $x\notin x$ då $x$ är $A$ så att $A\in A$ och resultatet är igen en motsägelse.

Motsvarande problem uppstår om vi säger "den här satsen är inte sann" eller om vi talar om "barberaren som klipper håret på alla som inte själva klipper sitt hår".

Russells paradox visar att den sk. naiva mängdläran som presenterats ovan inte kan ge svar på frågan vilka samlingar som verkligen är mängder och för detta behovs sk. axiomatisk mängdlära.

Det finns också situationer då man med formeln $A=\set {x\in B \mid \text{något villkor}}$ inte får en mängd, tex. om $A=\set{x\in \R\mid x\in A}$, men här är problemet inte egentligen mängdläran utan cirkelresonemanget.

Exempel: De icke-negativa heltalen som mängder [+]

Ifall $\emptyset$ "är" talet $0$ så "är"
$\{\emptyset\}$ talet $1$,
$\{\emptyset,\{\emptyset\}\}$ talet $2$,
$\{\emptyset,\{\emptyset\},\{\emptyset,\{\emptyset\}\}\}$ talet $3$ osv.
Med andra ord, $0=\emptyset$ och $n=\{0,1,2,\ldots, n-1\}$ då $n>0$.

Vi kan också fortsätta genom att definiera $\omega =\N_0$ så att $\omega +1 =\omega \cup \{\omega\}$, $\omega +2 = \omega \cup\{\omega, \omega+1\}$ osv. så att varje "tal" är en mängd, som betsår av alla mindre tal. Men då man definierar räkneoperationer för dessa sk. ordinaltal går det så att tex. $2+\omega =\omega$ medan $\omega+2\neq \omega$.

Senast modifierad: G. Gripenberg,